Helgen som försvann

Hej, 
 
Vart tar dagarna vägen? Det känns som att jag precis åkte hem från jobbet och nu är det redan Söndagskväll. Helgen har i vanlig ordning varit galet hektisk och just nu börjar det kännas i kroppen. Känner mig stirrig, stressad och fullständigt otillräcklig. 
 
I Fredags var det först jobb till kl 3. Därefter var det raka vägen till Jakobsberg där klipptid väntade kl 15.30. Efter det åkte jag till Kallhäll och hämtade min pappa som skulle följa med och hämta upp en soffa som vi skulle köpa åt Elias i födelsedagspresent. Den hämtades i Gröndal och har man lite vana av att köra bil i Stockholm så vet man hur trafiken ser ut på Fredagar in mot stan. Helt galen!!! Men efter mycket om och men så hämtade vi soffan och fick hem den under kvällskvisten. Trots att Elias fyller idag(Söndag) så fick han den redan i Fredags. Den gjorde sig bra i hans nya rum och han blev nöjd och glad. När jag kom hem så bytte jag och Vic varandra då hon åkte till jobbet. 
 
I går Lördag var det tidig uppstigning då det väntade en heldag hockey. Vi åkte ifrån Kungsängen vid 8.15 för första anhalt Väsby. Samling kl 9.00 för match mot Väsby Hockey. Det slutade tyvärr inget vidare då Väsby vann med hela 7-1. Det var lite deppigt men det var bara att peppa grabbarna och få dem att se framåt. Efter Väsby gick färden vidare mot Uppsala för lite lunch. Vi åkte till Gränby Centrum i norra delen av Uppsala där vi lunchade och kollade lite i affärer. Kl 14.30 var det samling i Gränby Ishall( eller Metallåtervinning Arena som den numera heter). Herregud! Vem kommer på dessa namn? Barnen fick bekanta sig lite med de kommande motståndarna Almtuna innan vi gemensamt tittade på första perioden mellan Almtuna och Karlskoga. Efter ismaskinen spolat klart isen väntade dagens höjdpunkt, maskotmatch mot Almtuna. Den matchen slutade 2-2 och barnen tyckte det var roligt att spela inför publik och få sina namn uppropade av speakern. Matchen var slut strax efter kl 6 och vi kom hem vid 19.30 ungefär. Precis som på Fredagen så bytte jag och Vic av varandra då hon åkte till jobbet när vi kom hem. Själv däckade jag fullständigt i soffan vid 20.30.
 
Idag Söndag fyllde vår älskade Elias 13 år och när Vic kom hem i morse så sjöng vi för honom och fixade frukost på sängen. Tänk att vi nu har 2 tonåringar i familjen! Kl 11.00 idag var det premiär för Kungsängens IP och isen de fixat där. Jag, Samuel, Isac och Wilmer åkte självklart dit och vi blev kvar i ca 2 timmar. Det är perfekt för Isac och Wilmer att träna på skridskoåkningen och jag fick nästan dra hem Wilmer efter 2 timmar. Väl hemma var det bara att börja fixa inför kalaset som vi skulle ha för Elias med start kl 16. Det var min släkt som kom och det var som vanligt lite fika och trevligt umgänge under kvällen. Strax efter kl 7 tog jag på mig joggingkläderna och gav mig ut i kylan. Idag var det fruktansvärt tungt men jag kom på att jag knappt hade ätit något underdagen och det är såklart inte speciellt bra. De 2 timmarna på IP satte säkert också sina spår. I skrivande stund har alla barnen gått och lagt sig och det är bara jag uppe. Vic åkte till jobbet strax innan kl 8.
 
Annars är det väl sådär just nu. Mycket jobbiga tankar som snurrar i huvudet. Jag försöker slå bort dem så gott jag kan men de ligger där och lurpassar mest hela tiden. Det är mycket både privat och på jobbet just nu och det finns liksom ingen tid att släpa efter. Jag känner att ett enormt ansvar vilar på mina axlar just nu och jag försöker vara så stark jag någonsin kan. När man har så jäkla mycket att tänka på och att utföra på jobbet behöver man hitta stunder för vila och eftertanke. Men hur lätt är det när livet ser ut som det gör?! Man kan inte mer än kämpa och det gör jag men känslan av att det aldrig är tillräckligt är emellanåt väldigt betungande. 
 
Nu ska jag lyssna på lite avkopplande musik innan jag somnar. Hoppas att det kan hålla de mörka tankarna på avstånd ett tag i alla fall. 
 
// Dan 
 
Förberedelser för match i Vilundahallen i Väsby.
 
Maskotmatchen i Gränb... förlåt. Metallåtervinning Arena. 
 
Glada gänget som spelade i Uppsala. 
 
Från Idag på Kungsängens IP. Isac var sur och ville inte vara med på bild.

Torsdagskänslor

Hej, 
 
Det var ett tag sen sist men ibland kommer demonerna på besök. Idag har det varit en sån dag och trots att jag kämpar emot de värsta tankarna så lyckas dem till slut fånga in mig. En massiv klump växer sig större i magen och allt som jag försöker hålla på avstånd sköljer över mig. Vissa saker är svåra att prata om. Vissa saker kan jag inte prata om för då är jag rädd att det värsta händer,  det har jag fått förklarat för mig tidigare. Jag har insett att det som jag mår dåligt av inte får luftas, inte får komma upp till ytan. Jag trycker tillbaka känslorna varje dag och för det mesta lyckas det. Livet känns för det mesta som en uppförsbacke där jag konstant måste kämpa hårdare än alla andra för att ta mig framåt. Min plats i näringskedjan är långt ner och eftersom jag sällan är typen som hörs och syns mest så blir jag bortglömd. Det krävs egentligen så lite för att ta reda på hur jag egentligen mår men de frågorna kommer aldrig. 
 
// Dan 
 
 

Onsdag kväll

Hej, 
 
Då var vi mitt i veckan och dagarna tickar iväg med en rasande fart. Det är inte många vakna timmar man spenderar hemma direkt och idag har inte varit något undantag. Som vanligt är det fullt ös på jobbet och just nu håller jag på med planeringen för nästa år. 2015 kommer börja i galet tempo och hela Januari och Februari är i princip redan fullbokade. Det här året har verkligen varit tufft med extremt mycket jobb samt flytten av företaget som har inneburit många sena kvällar och helger. Hösten har verkligen flygit iväg och det är inte så märkligt med tanke på allt som hänt. Jag själv har känt mig splittrad emellanåt då jag dragit verksamheten samt försökt att hålla ihop organisationen så gott jag har kunnat. Ibland har man känt sig som en urvriden trasa men jag är van att kämpa och det är något jag är bra på. Samtidigt har jag fått växa ut i min ledarroll och fått visa att jag kan dra hela företaget framåt och det känns bra. 
 
På hemmaplan är det som vanligt minst lika mycket jobb. När jag inte är på resande fot i jobbet så skjutsar jag alla barnen till sina aktiviteter kors och tvärs. Det är framförallt hockeyn som tar upp den mesta tiden men det var jag rätt införstådd med när Isac och Wilmer började. Idag var det träning i Kallhäll mellan 17 och 18.30 och på Lördag är det en heldag som gäller. Kl 9 ska vi samlas i Väsby för matcher och efter det går färden vidare till Uppsala där grabbarna ska spela match i periodpausen i matchen mellan Almtuna och Karlskoga. Vi kommer komma hem på kvällen och där går det alltså en hel dag. På Söndag är det träning men vi låter grabbarna stå över det då det vankas kalas för Elias. På Söndag fyller han 13 år och det innebär att jag kommer ha 2 tonåringar i huset. Tänk vad tiden går! 
 
Idag var det även dans för Samuel mellan 8 och 9 och under den timmen passade jag på att åka till gymmet i Jakan. Där blev det ett pass bestående av axlar, rygg och triceps och det var ett riktigt härligt styrkepass. Jag har lyckats hålla upp träningen riktigt bra denna veckan med 2 joggingturer och 2 styrkepass. I morgon tänkte jag ta en vilodag.  Eventuellt blir det en promenad medan Elias tränar Ju-jutsu. Ja... träningar är det varje dag!  Hur ska man hinna med något annat när allting går i ett hela tiden? Inte lätt! 
 
Nu ska jag försöka varva ner i soffan och se om det finns något att se på tv. I morgon börjar allt om igen! 
 
På återseende! 
 
/ / Dan 
 
"Buren" på Friskis och svettis i Jakan. Här har man kämpat en hel del. Idag blev det mitt 200:e pass för året.